Så ska kyrkan locka nya musiker

Artikel publicerad på Sveriges Radio lördag 2021-09-18.

En man sitter vid en kyrkorgel.

Nils-Gunnar Karlson vid kyrkorgeln i Eksjö kyrka.
Foto: Henrik Dammberg /Sveriges Radio

  • Det saknas kyrkomusiker på många håll och bristen kommer att bli än större när 40 procent av yrkeskåren går i pension inom tio år.
  • Nils-Gunnar Karlson (KD), ordförande för Kyrkomusikernas Riksförbund, är oroad.
  • Inför kyrkovalet föreslår kyrkopolitiker bland annat att skolelever ska kunna välja kyrkorgel som instrument på kommunala kulturskolor och att kyrkomusiker ute i församlingarna ska få i uppdrag att undervisa unga i att spela orgel.

Henrik Dammberg

QR-kod för att komma till inslaget på Sveriges Radio.

Viktigt att alla som får går och röstar

Artikel på Siljannews.se lördag 2021-09-18

Lennart Sacrédeus kandiderar i Kyrkomötet för Kristdemokrater i Svenska kyrkan.
Foto: Sofia Jemthans.

Med över fem miljoner medlemmar är Svenska kyrkan är landets största medlemsorganisation. Från den 6 september har medlemmarna kunnat förtidsrösta och på söndag, den 19 september, är den stora valdagen då det avgörs vilken inriktning Svenska kyrkan ska ha.

Kyrkovalet sker i en tid då Svenska kyrkan har allt svårare att behålla medlemmar. Den senaste statistiken, från Svenska kyrkan själv, visar att man mellan 2019 och 2020 minskade antalet medlemmar med 1,6 procent i både Mora och Orsa församlingar, med 1,5 procent i Älvdalen församling och med hela 3 procent i Idre-Särna församling.

— Svenska kyrkan är inne i en allvarlig, oroande utveckling när gäller medlemstalet. Sedan kyrkan blev fria från staten vid millennieskiftet har vi tappat en miljon medlemmar. Det får så klart ekonomiska konsekvenser, säger Lennart Sacrédeus, som kandiderar för Kristdemokrater i Svenska kyrkan i Kyrkomötet.

Han och partiet går till val med budskapet En levande kyrka.

— Vi vill vända utvecklingen och kämpar för en levande kyrka med tro, hopp och kärlek. Vi vill att de som röstar också är med i kyrkans gemenskap. Den behövs mer än någonsin i samhället.

Sacrédeus betonar också vikten av att gå och rösta.

— Det är otroligt viktigt att alla som får röstar går och röstar och gör sin röst hörd. Vi upplever att intresset för kyrkovalet har ökat men ser man till förra valet, då drygt 19,5 procent röstade, är det ändå över 80 procent av medlemmarna som inte röstar av olika skäl.

Han får medhåll av Torbjörn Zakrisson, som står överst på listan För Älvdalens församling.

— Det är klart man ska rösta i kyrkovalet, precis som när man är medlem i en förening. Allt kräver ett engagemang, men genom att rösta är man med och påverkar och bestämmer, säger han.

Det kan finnas ett onödigt komplicerat förhållningssätt till kyrkan

Artikel i Dalarnas Tidning lördagen 2021-09-18.

Max möter: ”Det kan finnas ett onödigt komplicerat förhållningssätt till kyrkan” säger Hans Holmén (KR)

Inför kyrkovalet i morgon har ledarredaktionen träffat kandidaterna till Stora Tuna & Torsångs pastorat. Detta är den sjunde och avslutande delen. Hans Holmén är förstanamn för Kristdemokrater i Svenska kyrkan – för en levande kyrka.

Hans Holmén är förstanamn för Kristdemokrater i Svenska kyrkan.

Hans Holmén är förstanamn för Kristdemokrater i Svenska kyrkan.
Bild: Jerry Brodin, Robert Eriksson

Hur ser din personliga relation till kyrkan ut?

– Ja, jag är ju född in i Svenska kyrkan. Min pappa var präst. Jag växte i någon mån upp i skuggan av domkyrkan i Karlstad. När jag var i mitten av 20-årsåldern präglades mycket av alla de där stora förändringarna i världen, med 68-rörelsen som en central tidsmarkör. En övergång från det gamla till det nya.

– Jag gick faktiskt ur Svenska kyrkan. Det påverkade dock inte min frekvens att gå i kyrkan. Relativt sent i livet, omkring 40 år senare, återinträdde jag i kyrkan. Det kan låta dramatiskt men det är som min mor brukade säga: Det kvittar egentligen vilket formulär du fyller i, du kan inte avsäga dig dopet.

– Jag blev väldigt väl mottagen i Stora Tuna och Torsångs församling. Det där är också något som alltid återkommer i kyrkan: att vara med, tillsammans. Processen kändes lite som en livsväg. Så på ett sätt är jag hemvändare.

Hur ser KR:s relation till partiet Kristdemokraterna ut?

– Det finns inget organisatoriskt samband alls. Ingen partikassa är med och finansierar vår verksamhet. Samtidigt står även partiet Kristdemokraterna för en ideologi som knyter an till kristen och judisk tradition.

– Vi är en opolitisk grupp och jag ser det också som önskvärt att minska partikopplingarna till kyrkans värld.

I grund och botten får denna aspekt nog ändå sägas vara ännu viktigare än att rekrytera många medlemmar

Vad är viktigast för dig när det gäller kyrkans verksamhet?

– Jag anser till att börja med att kyrkan i sig är en resursstark kraft. I detta är det andliga och rituella oerhört viktigt. Bibelns texter och de grundläggande värderingarna har också stor betydelse. Finns det någon i samhället som inte förr eller senare i vardagen använder sig av referenser med ursprung i bibeln?

– Kyrkan ska vara levande och öppen. Det handlar också om att slå vakt om de viktiga verksamheter som finns, inte minst diakonin. Samtidigt finns det även delar som kan utvecklas. Jag tänker på pedagogiska verksamheter som bibelstudium.

– Sedan är kyrkans närvaro i folks vardag en central fråga för mig. Kyrkan måste vara digital. Svenska kyrkan arbetar med så många bra livesändningar i Borlänge. Det kan handla om allt från psalmer till att visa upp den nya mattan man beställt. Eller en presentation av Norr Amsbergs kapell.

– Detta är ett så fantastiskt sätt att få kyrkan att nå fler: De som är vana vid att scrolla. Du kan komma närmare sammanhanget, utan att känna att du måste infinna dig i kyrkobyggnaden fysiskt.

Finns det även någon form av inneboende risk med att gå över till digitala domäner?

– Naturligtvis kan det digitala aldrig motsvara det personliga mötet. Ta bara en sådan sak som att alla ceremonier varken kan eller bör genomföras helt digitalt. Du kan inte döpas eller ta emot nådemedlen online. Vissa inslag är djupt förankrade i själva rummet och behöver så förbli.

Det andliga är viktigt och det man ska inte tumma på, säger Hans Holmén.

Det andliga är viktigt och det man ska inte tumma på, säger Hans Holmén.
Bild: Jerry Brodin

Vilken är kyrkans största utmaning i dag?

– Det är att dels slå vakt om att det ideella, idégodset, idéinnehållet och andligheten. I grund och botten får denna aspekt nog ändå sägas vara ännu viktigare än att rekrytera många medlemmar men det är klart att det också har stor betydelse.

Vissa röster är kritiska till att biskopar eller ärkebiskopen deltar i samhällsdebatten. Ska kyrkan vara politisk?

– Kyrkan ska inte vara politisk men det är viktigt att ha med sig att när dessa biskopar uttalar sig är det oftast på andras initiativ. Någon tidning vill ha en kommentar eller debattartikel om något till exempel.

– Om synpunkter som tas upp blir alltför konkreta kan det ibland vara viktigt att just se det som hens personliga uppfattningar. Alla större, principiella frågor löses av kyrkomötet.

Hur behöver kyrkan överlag utvecklas?

– Den behöver komma in mer i människors vardag. Därför verkar jag och min nomineringsgrupp för levande församlingar med ett rikt diakonalt arbete och gudstjänstliv.

– Det kan finnas ett onödigt komplicerat förhållningssätt till kyrkan och det är tråkigt. För det behöver inte vara komplicerat.

– Det andliga är viktigt och det man ska inte tumma på. Kyrkan ska vara välkomnande utan att glömma bort vad den står för. Kyrkan får inte bli en förening bland andra.

Kyrkovalets huvudfråga är att förmedla Gudstillit till en ny generation

Debattartikeln är införd i Dalarnas Tidning 2021-09-15.

Kyrkovalet handlar om familjens trosförmedling till en ny generation, om ekumenik, ekonomi, kristen mission och människovärde. Hit hör att svensk kultur och samhälle bejakar människans också religiösa, andliga och själsliga, behov – för att vi ska kunna vara hela personer.

I tider av växande mental och själslig ohälsa i vårt land, inte minst bland ungdomar, är detta en viktig insikt. Alla, även barn och ungdomar, har rätt till ett andligt liv. Det slås till och med fast i FN:s barnkonvention, numera svensk lag.

Den kristna kyrkan lär att med varje människas liv har Gud en plan – och detta ger mening, trygghet och vägledning i tillvaron och stöd i livsvalen. Budorden förmedlar de etiska och moraliska ramar inom vilka vi människor kan leva i frihet och med tillit till varandra.

Några toppnamn för Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) till nationella kyrkomötet, Västerås stiftsfullmäktige och Falu kyrkofullmäktige, från vänster Anna-Lena Fritzson och Roger Westlund, Falun, Helena Vådegård, Säter, Lennart Sacrédeus, Mora, och Victoria Palmén, Falun.
Några toppnamn för Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) till nationella kyrkomötet, Västerås stiftsfullmäktige och Falu kyrkofullmäktige, från vänster Anna-Lena Fritzson och Roger Westlund, Falun, Helena Vådegård, Säter, Lennart Sacrédeus, Mora, och Victoria Palmén, Falun.

FN-stadgan om de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna betonar även föräldrarnas rätt gentemot staten och det offentliga att kunna fostra sina barn i enlighet med de religiösa och filosofiska principer hemmet önskar följa, knappast en grund för avlägsna kristna inslag i samhälle, förskola och skola, inklusive skolavslutningar i kyrkan.

Kristen gudstro, försoningslära, livshållning och syn på livets helighet har lagt grunden för Sverige och vår västerländska civilisation. Bön och arbete gäller även kampen för förföljda trossyskon och andra runtom i världen, även i vårt land bland asylsökande inklusive konvertiter från islam.

I församlingarna måste vi också vara medvetna om kyrkans särskilda band till det genom historien utsatta judiska folket, som Jesus Kristus själv tillhörde. Många är vi inom Svenska kyrkan som bär på en befogad längtan – efter en större omsorg och värme till det judiska folket och staten Israel.

Målet med kyrkovalet den 19 september, önskar vi i nomineringsgruppen KR, Kristdemokrater för en Levande kyrka, är att gemensamt verka för en återuppväckt kristen gudstillit i det svenska folkdjupet. De två senaste decenniernas allvarliga medlemsförluster, på långt mer än en miljon kyrkotillhöriga, behöver vändas.

De två senaste decenniernas allvarliga medlemsförluster, på långt mer än en miljon kyrkotillhöriga, behöver vändas.

Med barndopet som den vanligaste vägen in i kyrkans gemenskap är just trosförmedlingen, från föräldrar till barn, så oerhört viktig att vårda, utveckla och fördjupa.

Det kan handla om stöd och tips till aftonbön, bordsbön, budorden, bibelns budskap, förstå gudstjänstens rikedom, upptäcka kyrkans psalmskatt, främja kristen livshållning och etik samt samvetets roll. Så har kristen tro förmedlats vidare i tusen år i Sverige, från generation till generation.

Detta mönster hör även framtiden till – för vi människor är i grunden andliga och religiösa varelser med behov av relationer på tre grundläggande plan: till Skapelsen, Skaparen och Gud; till medmänniskorna; och till sig själv, sitt eget hjärta och själ, sitt innersta.

Lennart Sacrédeus, Mora

Helena Vådegård, Säter

Sven Påfvels, Leksand

Roger Westlund, Falun

Anna-Lena Fritzson, Falun

Victoria Palmén, Falun

Hans Holmén, Borlänge

Stefan Sturesson, Västerås,

toppnamn till nationella kyrkomötet, Västerås stiftsfullmäktige och lokala kyrkofullmäktige, nomineringsgruppen Kristdemokrater för en Levande kyrka (KR).

Kyrkovalet handlar om hur kyrkan ska arbeta

Debattartikel som har varit införd i Norran 2021-09-14.

Det är hög tid att Svenska kyrkan låter sitt arbete präglas av att vara en motvikt till dagens skadliga samhällsutveckling, menar Sture Eriksson (Kristdemokrater i Svenska kyrkan).

Kyrkovalet har inletts.

Det avslutas på valdagen söndagen den 19 september.

Valet ger dig möjlighet att påverka Svenska kyrkans fortsatta arbete.

En av de viktigaste frågorna är: Hur ska kyrkan arbeta i och förhålla sig till dagens samhällsutveckling?

För att kunna avgöra det behöver vi reflektera över hur det ser ut i dag. Vi lever i en allt snabbare samhällsutveckling med allt högre krav på produktionsökningar och en stark tro på rutiner. Mänskliga relationer och kunskap värderas inte lika högt.

Vi ser en snabb teknisk utveckling, många gånger med syftet att spara tid och pengar.

Vi ser också snabbt föränderliga sociala förhållanden. Byte av samlevnadspartner, av arbete och av bostadsort har blivit allt vanligare.

Många människor upplever brist på tid och försöker uppleva så mycket som möjligt på allt kortare tid.

Denna utveckling gör att fler drabbas av en känsla av främlingskap och ensamhet i tillvaron. En situation som skapar skadlig stress, som bland annat märks i den allt vanligare utbrändhetsproblematiken och i psykisk ohälsa där yngre människor är särskilt drabbade.

Vi kristdemokrater i Svenska kyrkan menar att det är hög tid att kyrkan låter sitt arbete präglas av att vara en motvikt till denna skadliga utveckling, genom att allt tydligare knyta an till de redan i Bibeln och kyrkans historia väl förankrade kristdemokratiska principerna.

Dit hör personalismen – synen på människans värde. Varje människa är i sig själv en unik individ med ett högt och okränkbart värde, oberoende av produktiv förmåga, som är ämnad att ingå i små ändamålsenliga och stabila nära gemenskaper.

Vårt ansvar att väl förvalta naturen, kopplat till våra kristet baserade etiska och moraliska principer (= förvaltarskapstanken), så att vi överlämnar en beboelig planet och ett mera värdefullt arv till kommande generationer, hör också dit.

Solidariteten med medmänniskor och tanken att den som har större resurser också har ett ansvar att stödja den utsatte (= subsidiaritetsprincipen) är andra viktiga principer som klargör diakonins betydelse inom kyrkan.

Dessa principer utgör en tydlig motvikt till ständigt ökande krav på högre produktion och mer kostnadseffektivitet.

I stället riktar de fokus på det viktiga samspelet mellan medmänniskor och med naturen för att allt tydligare lyfta fram fungerande relationer inom Guds skapelse – i kontrast till en allt mera splittrad tillvaro med främlingskap, oro, plågsam stress och ensamhet.

Vi i nomineringsgruppen Kristdemokrater i Svenska kyrkan – för en levande kyrka (KR) är helt oberoende av hur riksdagspartiet Kristdemokraterna agerar och driver sin politik.

En röst på Kristdemokrater i Svenska kyrkan – för en levande kyrka är en röst på hållbara och väl grundade principer som ger en god inriktning för ett gott liv för både den enskilde och för Svenska kyrkans roll och agerande i dagens samhälle.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan – för en levande kyrka drivs inte av partipolitik utan av en strävan att verka för en kyrka i Kristi efterföljd.

Sture Eriksson, Röbäck, Umeå, kandidat till kyrkomötet för nomineringsgruppen Kristdemokrater i Svenska kyrkan – för en levande kyrka

Anders Karlsson, Tomtebo, Umeå, kandidat till stiftsfullmäktige Luleå stift för nomineringsgruppen Kristdemokrater i Svenska kyrkan – för en levande kyrka

Körsång och kyrkomusiken – viktiga delar i en levande kyrka

Debattartikel som har varit införd i Barometern/OT såväl i papperstidningen som på webben från 2021-09-13. Debattartikeln är även införd i Kyrkans Tidning 2021-09-16.

Vi är många nominerade som har ett engagemang i och för kyrkans verksamhet. I kyrkovalet är det inte partier som ställer upp (även om några fortfarande gör det) utan här har vi i första hand en gemenskap för kyrkan och utifrån den finns sedan olika nomineringsgrupper som presenterar kandidater och program.  

Kyrkovalet gäller alla nivåer. Vi KR-nominerade till stiftsfullmäktige och kyrkomötet vill lyfta fram fem punkter som är våra hjärtefrågor.  

  • Vi vill arbeta för en levande kyrka där barn, unga, vuxna och äldre känner gemenskap och får chans att utvecklas och växa i sin tro.  
  • Stiftet har ett ansvar för sjukhuskyrkan och övrig regional institutionssjälavård, även om det är församlingarna som har till uppgift att organisera verksamheten när man t ex har ett sjukhus inom sitt geografiska område. Vi kommer att stå upp för fortsatt gemensam finansiering nationellt eller via stiftet.  
  • Körsången och kyrkomusiken har en central plats i kyrka och församling. Sången och musiken förstärker en andlig upplevelse och ökar gemenskapen mellan människor. Många hittar vägen in i kyrkan och till en tro via musiken. En viktig uppgift är att fortsätta arbetet med orgelspelarkurser för barn och ungdomar som bl a bedrivits på Oskarshamns folkhögskola. Körsång och kyrkomusik kommer för oss att vara ett prioriterat område.  
  • Kyrkans diakonala arbete handlar om att ha omsorg om våra mest utsatta medmänniskor. Vid sidan av den offentliga välfärden som kommuner erbjuder har kyrkan en viktig uppgift att finnas till för människor som flytt till vårt land, för människor och familjer som på grund av missbruk eller psykisk sjukdom hamnat utanför samhällsgemenskapen.  
  • Kyrkan ska stärka det frivilliga engagemanget. Vi vill värna lokala församlingsmedlemmars ideella engagemang i gudstjänstliv och kyrkans övriga verksamhet.  

Kanske står inte dessa fem punkter i direkt konflikt med vad andra nomineringsgrupper för fram. Men det är en deklaration från oss hur vi ser på kyrkan och framtiden. Det kan också vara en tankeställare för den som tänkt sig att rösta i kyrkovalet att våga jämföra vad olika nomineringsgrupper väljer att tydliggöra i sina program. Väl medveten om att flera andra nomineringsgrupper är större än vi så vågar vi ändå utmana genom att vara tydliga med vad vi vill uppnå med att finnas med som förtroendevalda i Svenska kyrkan.   

Kristdemokrater i Svenska kyrkan, för en levande kyrka  

Anders Andersson, Järnforsen  

Ledamot i stiftsstyrelsen och kandidat till kyrkomötet och till stiftsfullmäktige i Linköpings stift  

Bertil Olsson, Lammhult   

Ledamot i kyrkomötet och kandidat till stiftsfullmäktige och kyrkomötet från valkretsen Växjö stift 

Madeleine Rosenqvist, Fliseryd 

Kandidat till kyrkomötet och stiftsfullmäktige i Växjö stift  

Christopher Dywik, Mortorp  

Kandidat till kyrkomötet och stiftsfullmäktige i Växjö stift  

Vi längtar efter en levande kyrka!

Vi längtar efter en levande kyrka! 

Den 19 september har 5,7 miljoner svenskar möjlighet att rösta i kyrkovalet. Valet är viktigt, eftersom det avgör Svenska kyrkans framtid. Vi i Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) längtar efter en levande kyrka som är trygg i sin kristna tro och som fattar beslut utifrån kristna värderingar, inte utifrån partipolitiska program. 

Vårt program kan sammanfattas i fyra punkter: 

  1. En kyrka som är fri från partipolitik 

Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) är en partipolitiskt obunden nomineringsgrupp i kyrkovalet. Vi har ingen koppling till något politiskt parti, utan fattar våra beslut utifrån vår gemensamma kristna tro och våra kristna värderingar. Vårt program bygger på den världsvida kristdemokratiska idétraditionen, vilket ger oss ett särskilt ansvar för att vaka över ekumeniska och socialetiska frågor i kyrkomötet. 

KR vill verka för att avskaffa partipolitiken i Svenska kyrkan. Det är inte rätt att politiska partier fattar beslut om frågor som rör Svenska kyrkans inre liv. Beslut som fattas i Svenska kyrkan bör utgå från första paragrafen i kyrkoordningen, där det står att ”Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, som gestaltas i gudstjänst och liv, är grundad i Guds heliga ord…” 

Vi menar att partipolitiken förlamar Svenska kyrkan och har bidragit till det omfattande medlemstappet. 

  1. En kyrka som stöttar familjerna 

Många familjer kommer i kontakt med Svenska kyrkan i samband med dop, vigsel eller konfirmation. Vi anser att kyrkan bör ta vara på alla dessa kontaktytor. Vi vill dessutom att Svenska kyrkan utvecklar arbetet med scout- och idrottsverksamhet, för att skapa ännu fler kontaktytor gentemot familjer. 

Föräldrar har en både viktig och svår uppgift. Här kan Svenska kyrkan utgöra ett viktigt stöd. KR menar att Svenska kyrkan bör stötta familjerna i den viktiga uppgiften att fostra, vägleda och undervisa barnen i den kristna tron.  

KR vill att Svenska kyrkan över lag har ett större fokus på det som är kyrkans centrala uppgifter: diakoni, gudstjänstliv, undervisning och mission. Inte minst gäller detta i relation till alla de familjer som kyrkan kommer i kontakt med. 

För att ytterligare sätta fokus på undervisning och stöd till familjer vill KR att Svenska kyrkan startar fler undervisningsgrupper (t ex Alpha-kurser) och verkar för att fler kristna förskolor och skolor startas. 

  1. En kyrka som bygger broar 

Den kristdemokratiska idétraditionen är född i en ekumenisk kontext. Här vill vi i KR knyta an till vår historia, genom att betona vikten av ekumeniska kontakter. Många av oss inom KR är själva dubbelanslutna frikyrkomedlemmar, som känner en hemvist både i Svenska kyrkan och i frikyrkan.  

KR vill att Svenska kyrkan bygger broar – såväl med inomkyrkliga rörelser som med andra kristna kyrkor. Vi vill att Svenska kyrkan ska sluta ekumeniska avtal med fler inomkyrkliga rörelser än Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS. Vi tänker till exempel på OAS-rörelsen och ELM/Bibeltrogna vänner. Svenska kyrkan bör även möjliggöra för fler teologiska utbildningar att genomföra den praktisk-teologiska delen för den som vill bli präst i Svenska kyrkan. 

Vi i KR menar att beslutet om vigsel av samkönade par i Svenska kyrkan var olyckligt. Det har bidragit till att rasera ekumeniska relationer, såväl i Sverige som internationellt. KR vill inte att präster – mot sin teologiska övertygelse – ska tvingas att viga samkönade par. Prästers samvetsfrihet måste värnas, genom att erbjuda dem möjlighet till väjningsrätt. 

KR anser att Svenska kyrkan bör vara aktiva i sitt stöd till förföljda kristna. Vi ser det dessutom som angeläget att bygga goda relationer till det judiska folket. Svenska kyrkan bör inta en mer balanserad position i Mellanösternfrågan och bygga goda relationer med både judar och araber i området. 

  1. En kyrka som står upp för människovärdet 

Svenska kyrkan måste finnas till hands när människor befinner sig i kris. Kyrkan har en viktig diakonal uppgift i att möta de som är ofrivilligt ensamma, psykiskt sköra, äldre, sjuka eller på annat sätt utsatta. Kyrkan bör finnas till hands när livet krisar. Kyrkan är en plats där människor ska kunna känna sig inkluderade och omslutna under livets alla säsonger. 

För KR är den så kallade institutionssjälavården en viktig angelägenhet. Vi vill att präster och diakoner finns till hands på sjukhus, fängelser och militära anläggningar. Detta är ett viktigt gemensamt ansvar för Svenska kyrkan. För att säkerställa institutionssjälavården bör den finansieras solidariskt, nationellt eller via stiften. 

Svenska kyrkan har i dag en unik och viktig roll i samband med kriser och katastrofer. KR anser att det är en viktig uppgift för kyrkan att tillsammans med andra organisationer arbeta för en effektiv beredskaps- och jourverksamhet i kris- och katastrofsituationer. Samverkan med ansvariga myndigheter är viktiga för att kyrkans insatser ska kunna integreras i beredskapsplaner och vid konkreta insatser. 

KR anser också att församlingarna bör ha genomarbetade och väl förankrade program för att synliggöra och vidta åtgärder för att underlätta alla människors möjlighet till delaktighet och medverkan i församlingens skiftande verksamheter. Detta oavsett språkliga, funktionsmässiga, psykologiska eller andra barriärer. 

Längtar du också efter en levande kyrka?  

Vill du också att Svenska kyrkan ska stå fri från partipolitiken, stötta familjer, bygga broar till andra kyrkor och stå upp för människovärdet? Då ska du rösta på KR – kristdemokrater för en levande kyrka – i kyrkovalet den 19 september! 

Möt några av de yngsta kandidaterna i kyrkovalet

Artikel publicerad i Kyrkans Tidning 2 september 2021

Victoria Palmén

Kristdemokrater i Svenska kyrkan

22 år, kandiderar till kyrkofullmäktige i Falu pastorat

Hon har vuxit upp i en kristen familj, börjat i söndagsskola och därefter fortsatt i ungdomsgruppen. Engagemanget har alltid varit starkt, och nu kandiderar Victoria Palmén för Kristdemokrater i Svenska Kyrkan.

Varför vill du engagera dig?

– I ärlighetens namn snubblade jag in på detta. Politik har inte varit ett intresse hos mig, men jag värnar om kyrkans framtid och tycker att det är viktigt att den förvaltas och leds av personer med en brinnande tro som vill det bästa för kyrkan.

Victoria Palmén brinner för barn och ungdomar.

– För mig blev kyrkan en självklarhet redan när jag var barn. En trygg plats dit man fick komma precis som man var och alltid kunde känna sig hemma. Det har hjälpt, stärkt och tröstat mig under hela mitt liv och det är viktigt att också nästa generation ska känna sig hemma i kyrkan.

Sjukhuskyrkan – en fråga i kyrkovalet

Debattartikel av Anders Andersson, Irene Oskarsson och Kerstin Lahi publicerad i Vimmerby Tidning och Västerviks-Tidningen 19 augusti 2021.

När vi går till kyrkoval den 19 september gäller det tre nivåer; kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Vissa frågor är helt lokala, men många frågor hänger samman med olika delar av Svenska kyrkans arbete.

Stiftet har ett ansvar för sjukhuskyrkan och övrig regional institutionssjälavård, även om det är församlingarna som anställer och leder arbetet. Institutionssjälavården på sjukhus, fängelser och militära anläggningar är av stor betydelse som regional kyrklig verksamhet. Församlingarna har en uppgift att organisera verksamheten när man har sjukhus, fängelser eller militära anläggningar inom sitt geografiska område. Men som alla förstår så kan vi ha behov av t ex sjukhuskyrkans insatser även om vi inte bor på en ort med sjukhus. Institutionssjälavården är ett viktigt gemensamt ansvar för Svenska kyrkan och bör därför finansieras solidariskt nationellt eller via stiften. Denna ståndpunkt har vi från vår nomineringsgrupp lyft fram vid flera tillfällen i stiftsstyrelsen och stiftsfullmäktige under den gångna mandatperioden. Sjukhuskyrkan m fl regionala kyrkliga verksamheter är av stor betydelse för enskilda människor och en del av vårt diakonala ansvar. Vår nomineringsgrupp – KR, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, för en levande kyrka – kommer också framöver att stå upp för sjukhuskyrkan och en gemensam finansiering nationellt eller via stiftet.

Anders Andersson, Järnforsen

Ledamot i stiftsstyrelsen och kandidat till Stiftsfullmäktige i Linköpings stift

Irene Oskarsson, Aneby

Ledamot i kyrkomötet och kandidat till kyrkomötet från valkretsen Linköpings stift

Kerstin Lahi, Västervik

Kandidat till Stiftsfullmäktige i Linköpings stift