En kyrka för familjen, ekumeniken och människovärdet

Debattartikel av Anders Andersson publicerad i Barometern och Oskarshamns-Tidningen 26 juni 2021.

Nu är det mindre än tre månader till valdagen. Kyrkovalet den 19 september.
I Linköpings stift är det över 300 000 medlemmar som har rösträtt i årets val.
Många nomineringsgrupper ställer upp. Lokalt i valet till kyrkofullmäktige finns många helt lokala nomineringsgrupper.

I de delar som gäller stiftsfullmäktige och kyrkomötet finns oftast nationella nomineringsgrupper. Kristdemokrater i Svenska kyrkan för en levande kyrka, är en fristående nomineringsgrupp som har valsedlar i alla valkretsar inom Linköpings stift, till stiftsfullmäktige valet och en valsedel för val till kyrkomötet.

Bland förtroendevalda i vår nomineringsgrupp finns partipolitiskt aktiva blandat med personer som enbart sympatiserar med den världsvida kristdemokratiska ideologin utan att ha eller haft partipolitiska uppdrag. Kristdemokratin som bygger på den kristna människosynen och socialetiken är för oss värderingsmässigt större och bredare än enbart ett politiskt parti. Tillsammans är vi en fristående nomineringsgrupp vars främsta syfte är att främja en levande kyrka med fokus på familjen, ekumeniken och människovärdet.

Sammanfattat kan man säga att vi går till val på tre huvudfrågor: Vi vill se en levande kyrka för hela familjen, en kyrka som verkar för Kristi kyrkas enhet och ekumenik samt en kyrka som står upp för alla människors unika, lika och okränkbara värde.

Vi vill arbeta för en livskraftig kyrka nära människorna. En kyrka som erbjuder gemenskap, värme och ett andligt kraftcentrum. Församlingslivets gemenskap är därför något vi prioriterar mycket högt. Strävan bör vara att Svenska kyrkan skall fungera som ett sammanhållande kitt och en gemenskapsfrämjande kraft i samhället.

”Vår nomineringsgrupp vill fortsätta arbeta för att Svenska kyrkan ska vara en öppen plats där alla kan få vara med.”

Företrädare för Kristdemokrater i Svenska kyrkan för en levande kyrka

Det finns några frågor som vi ser som extra viktiga att arbeta med inom Linköpings stift de kommande fyra åren. För oss är diakonin och institutionssjälavården på sjukhus, fängelser och militära anläggningar viktiga hörnstenar i stiftets arbete tillsammans med församlingarna. Sjukhuskyrkan och övriga verksamheter har alltid varit viktiga men under den pandemi vi nu genomlevt har deras betydelse blivit extra tydlig för att ge människor tröst och hopp. Därför har vårt besked varit att på dessa områden ska vi inte dra ned på verksamheten.

Körsången och kyrkomusiken är en växtplats i församlingen som vi vill stödja på olika sätt. Sången och musiken är viktig för kyrkan och ökar gemenskapen mellan människor. Tusentals människor deltar i körsång och ännu fler får del av det körerna framför. Gudstjänster och konserter i våra kyrkor fylls av musik och glädje via körsången. Därför är det viktigt att denna del i församlingslivet får uppmuntran och stöd från stiftet.

Vår nomineringsgrupp vill fortsätta arbeta för att Svenska kyrkan ska vara en öppen plats där alla kan få vara med – oavsett om man deltar ofta eller mera sällan – samtidigt som kyrkan bör gestalta det som gör henne unik, den kristna tron och gemenskapen.

KR – kristdemokrater i svenska kyrkan, för en levande kyrka – kandidater från olika håll i Smålands-valkretsen:

Nils-Gunnar, Karlsson, kyrkomusiker, Eksjö
Irene Oskarsson, kommun- och regionpolitiker, Aneby
Anders Andersson, regionråd, Järnforsen
Anna Carlbom, enhetschef hemsjukvård, Ydre

Bengtssons bok visar hur fel det blivit

Debattartikel av Per Sundin i Kyrkans Tidning publicerad 2 juni 2021.

I Jesper Bengtssons bok och debatten efteråt ser vi vart det tagit kyrkan att ha riksdagspartier som påverkar beslut. Det är inte rimligt. Det var intressant att läsa på hur Jesper Bengtsson ser på kyrkopolitik. Rubriken ”S har hjälpt kyrkan bli mer progressiv” speglar rätt väl artikeln i KT nummer 17 och troligen även innehållet i hans bok ”Reformismens väg – Socialdemokratin och kyrkan”.

Enligt Jesper Bengtsson har alltså kyrkan blivit mer ”progressiv” (framåtverkande) men enligt medlemsstatistik samtidigt regressiv (bakåtverkande). Kan det finnas ett samband?

Boken listar ett antal områden där socialdemokraterna påverkat kyrkan. Låt oss analysera några av dem.

Separationen stat kyrka. Den största positiva effekten skulle vara att vi har fått en kyrka fri från statlig inblandning. Tjugo år senare kan vi konstatera att så blev det inte. Fortfarande har de politiska partier som sitter i riksdagen ett avgörande inflytande på beslut som tas i kyrkopolitiken, och detta faktum kan mycket väl medverka till att kyrkan tappar medlemmar. Troligen är en majoritet av kyrkans medlemmar negativa till riksdagspartiernas makt över kyrkan, men i kyrkans demokrati som den är uppbyggd finns inget som hindrar rikspartierna att representeras på alla nivåer i kyrkan. Socialdemokraternas val att fortsätta låta partistyrelsen vara ett beslutsorgan även för kyrkopolitiska frågor påverkar kyrkan, det behöver vi inte tvivla på. Knappast något som ökar människors tilltro och respekt för kyrkan, utan snarare medverkar detta till medlemstappet som vi noterat under många år.

Kyrkans valsystem. Tveksamt om det tjänar sitt syfte, att de som med direktval röstats in är bästa representanterna för kyrkans medlemmar. Man kan jämföra med riksdagspolitiken där det finns en tydlig höger-vänsterskala som syns i de deltagande partiernas valprogram. Voteringar i riksdagen görs oftast partivis. Man gör undantag för vissa ”samvetsfrågor” där ledamöterna tillåts rösta efter eget tycke. I kyrkomötet gäller många omröstningar sådana frågor. Om partipiskan är effektiv i dessa frågor är det inte till kyrkans fördel. Jesper Bengtsson antyder i KT att även S-ledamöter söker sina svar i sin kristna tro och ber, vilket i en ideal värld innebär att grupper borde kunna acceptera enskilda ledamöters olika sätt att rösta.

Det är i  många fall  svårt att endast med hjälp av gruppernas valprogram avgöra vilken nomineringsgrupp programmet tillhör. Socialdemokraternas (S) huvudfiende i kyrkovalet, sverigedemokraterna,. har t.ex. identisk uppfattning med (S) i minst fyra av de fem områden där socialdemokraterna menar sig ha påverkat kyrkan. Om kyrkans valsystem inverkar på medlemstappet så är det troligast till kyrkans nackdel.

Sekularisering av skolan. Här är det lättast att förstå att detta är en viktig orsak till medlemstappet. I det gamla kristendomsämnets ram inkluderades kunskap även om ”främmande” religioner. Om man i skolan idag undervisar om samhällets värdegrund har man svårt att finna denna grund om man inte hänvisar till den kristna tron och idétraditionen. Den kristna tron har i skolan blivit en tro bland alla andra och detta har givetvis påverkat medlemmarnas både kunskap om tron och synen på kyrkan, den har blivit ett särintresse bland andra. Socialdemokraterna har som politisk kraft inom detta område mest urholkat respekt och intresse för religion och den kristna tron i synnerhet. Detta har inte underlättat för Svenska kyrkan att behålla och nå nya grupper som vill vara en del av kyrkans verksamhet.

Jesper Bengtssons bok och den debatt som följer på den är välkommen. Den stora frågan blir dock: Är det rimligt att vi ska ha partier och deras partistyrelser som beslutsorgan för att nominera och ange program och dokument som blir styrande för beslut i vår gemensamma folkkyrka när vi ser vart detta tagit kyrkan? Det är det inte enligt vår mening.

Per Sundin, kandidat (KR) i Härnösands stift till kyrkomötet

KR skapade en modell av nomineringsgrupper

Ang ledaren i nr 5/2021 om kyrkovalet

Säkerligen var det främst exempel ledarsidan åsyftade med hur kyrkligt aktiva i V, MP och V gör med kyrkovalen – men däremot, olyckligtvis, utan att nämna hur frågan hanterats inom KD och delar av kristdemokratin, trots att vi var och är pionjärer för en särskild modell av kyrkliga nomineringsgrupper.

Sedan år 2004 finns nämligen nomineringsgruppen och det från partiet KD helt fristående förbundet Kristdemokrater för En levande kyrka, förkortat KR, organiserat med individuellt medlemskap, lokala grupper, stiftskretsar och förbundsstyrelse, samtliga valda vid stämmor på respektive nivå.

Företrädare för KR finns invalda i kyrkomöte, kyrkostyrelse samt de flesta stiftsfullmäktige och stiftsstyrelser, dessutom i ett stort antal kyrkofullmäktige runtom i landet och då med störst framgång i Stockholms och Luleå stift.

Initialt under 00-talet gavs ett mindre ekonomiskt stöd från Kristdemokraterna nationellt, dock sedan länge ej mer – detta för att tydliggöra det ömsesidiga oberoendet, ekonomiskt, programmatiskt och verksamhetsmässigt.

Ett fristående förbund, med historiska och värderingsmässiga gemensamma rötter i den kristligt-demokratiska filosofin, skapade vi alltså för nu 17 år sedan.

Det är, handen på hjärtat, faktiskt längre tillbaka vårt fristående KR-förbund bildades än de andra exempel som angavs i KT-ledaren nr 5/2021.

Erfarenheten visar att föregångare och pionjärer – i detta fall för en modell till kyrkliga val – inte alltid blir uppmärksammade. Och därför skrev vi dessa rader, som en vänlig liten påminnelse.

Det gläder, verkligen, våra hjärtan att ledaren i KT så positivt beskriver denna modell av kyrkliga nomineringsgrupper som ”ett hedervärt alternativ, som erbjuder både ett värderingsmässigt innehåll och organisatorisk frihet”.

Lennart Sacrédeus,
Mora, ordförande i Västerås stiftskrets av KR, ledamot av Västerås stiftsstyrelse

Torbjörn Aronson,
Uppsala, 1:e vice förbundsordförande i KR, ledamot av kyrkomötet.

Rapport från Kyrkomötet

Årets kyrkomöte var digitalt och det var beslutat att endast 44 av de 251 ledamöterna var medverkande. För vår grupp var jag, Kalle Svensson, med digitalt, men hela gruppen var med som vanligt inför båda sessionerna och under 1:a sessionen var alla av oss med i utskottsarbetet. I år handlade kyrkomötet bara om kyrkostyrelsens skrivelser och de motioner som hade koppling till skrivelserna. Det blev mest motioner som berörde Ekonomiutskottet och särskilt i fråga om skrivelsen om Ekonomi och Verksamhet. Vi hade lagt två motioner, men de ansågs inte tillhöra någon av skrivelserna så de flyttades fram till 2021.

När vi samlades till 2:a sessionen i november handlade debatten mest om Ekonomi och Verksamhet första dagen. Vi hade sagt att jag skulle hålla ett anförande i frågan och det gjorde jag. Så här sa jag:

”De synpunkter som vi Kristdemokrater i Svenska kyrkan har haft i ärendet om Verksamhet och Ekonomi ser vi har blivit tillgodosedda i Ekonomiutskottets behandling och därför yrkar vi bifall till utskottets förslag.

Men i frågan om våld i nära relationer anser vi att betänkandet förbigår den roll som droger, särskilt alkohol, spelar ifråga om våld i nära relationer. Brottsförebyggande rådet liksom Nationellt centrum för kvinnofrid betonar alkohol och drogers negativa roll och det finns en lång rad statistiska studier som pekar på sambandet mellan alkohol och våld i det svenska samhället. Att förbigå detta i betänkandet bidrar till att osynliggöra drogers, särskilt alkohols, destruktiva inflytande och försvagar metodutveckling i syfte att förebygga och minska våld i nära relationer. Det är viktigt att arbetet med våld i nära relationer också sker i samverkan med andra organisationer. Vi vill ha detta sagt, men yrkar ändå bifall till betänkandet.”

Nästa dag handlade bl a om kyrkostyrelsens skrivelse om jämställdhet och i den frågan hade vi bestämt att yrka avslag på det som kyrkolivsutskottet hade föreslagit med att utöka skrivelsen med bl a andra könsidentiteter och åldersgrupper. Vi ansåg att den fråga borde behandlas i särskild ordning och jag hade ett anförande där jag sa:

Torbjörn Aronsson lämnade i utskottet ett särskilt yttrande i detta ärende som handlade om att återvinna männen till kyrkan och förhindra ytterligare minskning av män i olika kyrkliga yrken och kyrkan i övrigt att denna aspekt inte tas upp så mycket i kyrkolivsutskottets betänkande. Torbjörn Aronsson har skrivit en motion i frågan som ska behandlas vid nästa kyrkomöte. Så jag vill bara belysa det här och nu, men frågan återkommer alltså nästa år.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan anser att kyrkostyrelsens skrivelse är tillräckligt bra som den är och belyser jämställdheten på ett bra sätt. Att lägga till frågor som utskottet föreslår i punkt 2 anser vi är en fråga som bättre hanteras i särskild ordning och yrkar därför avslag på punkt 2, men bifall till övriga punkter.

När det sedan kom till beslut så fick vi inte igenom vårt förslag om avslag utan det som utskotten föreslagit gick igenom. Därefter var det ingen som yrkade på ordet så det blev ingen debatt och kyrkomötet kunde därför avslutas ganska omgående. Så det blev ett kort kyrkomöte i år även om den digitala former fungerade alldeles utmärkt.

Kalle Svensson, gruppledare