Kyrkovalets huvudfråga är att förmedla Gudstillit till en ny generation

Debattartikeln är införd i Dalarnas Tidning 2021-09-15.

Kyrkovalet handlar om familjens trosförmedling till en ny generation, om ekumenik, ekonomi, kristen mission och människovärde. Hit hör att svensk kultur och samhälle bejakar människans också religiösa, andliga och själsliga, behov – för att vi ska kunna vara hela personer.

I tider av växande mental och själslig ohälsa i vårt land, inte minst bland ungdomar, är detta en viktig insikt. Alla, även barn och ungdomar, har rätt till ett andligt liv. Det slås till och med fast i FN:s barnkonvention, numera svensk lag.

Den kristna kyrkan lär att med varje människas liv har Gud en plan – och detta ger mening, trygghet och vägledning i tillvaron och stöd i livsvalen. Budorden förmedlar de etiska och moraliska ramar inom vilka vi människor kan leva i frihet och med tillit till varandra.

Några toppnamn för Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) till nationella kyrkomötet, Västerås stiftsfullmäktige och Falu kyrkofullmäktige, från vänster Anna-Lena Fritzson och Roger Westlund, Falun, Helena Vådegård, Säter, Lennart Sacrédeus, Mora, och Victoria Palmén, Falun.
Några toppnamn för Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) till nationella kyrkomötet, Västerås stiftsfullmäktige och Falu kyrkofullmäktige, från vänster Anna-Lena Fritzson och Roger Westlund, Falun, Helena Vådegård, Säter, Lennart Sacrédeus, Mora, och Victoria Palmén, Falun.

FN-stadgan om de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna betonar även föräldrarnas rätt gentemot staten och det offentliga att kunna fostra sina barn i enlighet med de religiösa och filosofiska principer hemmet önskar följa, knappast en grund för avlägsna kristna inslag i samhälle, förskola och skola, inklusive skolavslutningar i kyrkan.

Kristen gudstro, försoningslära, livshållning och syn på livets helighet har lagt grunden för Sverige och vår västerländska civilisation. Bön och arbete gäller även kampen för förföljda trossyskon och andra runtom i världen, även i vårt land bland asylsökande inklusive konvertiter från islam.

I församlingarna måste vi också vara medvetna om kyrkans särskilda band till det genom historien utsatta judiska folket, som Jesus Kristus själv tillhörde. Många är vi inom Svenska kyrkan som bär på en befogad längtan – efter en större omsorg och värme till det judiska folket och staten Israel.

Målet med kyrkovalet den 19 september, önskar vi i nomineringsgruppen KR, Kristdemokrater för en Levande kyrka, är att gemensamt verka för en återuppväckt kristen gudstillit i det svenska folkdjupet. De två senaste decenniernas allvarliga medlemsförluster, på långt mer än en miljon kyrkotillhöriga, behöver vändas.

De två senaste decenniernas allvarliga medlemsförluster, på långt mer än en miljon kyrkotillhöriga, behöver vändas.

Med barndopet som den vanligaste vägen in i kyrkans gemenskap är just trosförmedlingen, från föräldrar till barn, så oerhört viktig att vårda, utveckla och fördjupa.

Det kan handla om stöd och tips till aftonbön, bordsbön, budorden, bibelns budskap, förstå gudstjänstens rikedom, upptäcka kyrkans psalmskatt, främja kristen livshållning och etik samt samvetets roll. Så har kristen tro förmedlats vidare i tusen år i Sverige, från generation till generation.

Detta mönster hör även framtiden till – för vi människor är i grunden andliga och religiösa varelser med behov av relationer på tre grundläggande plan: till Skapelsen, Skaparen och Gud; till medmänniskorna; och till sig själv, sitt eget hjärta och själ, sitt innersta.

Lennart Sacrédeus, Mora

Helena Vådegård, Säter

Sven Påfvels, Leksand

Roger Westlund, Falun

Anna-Lena Fritzson, Falun

Victoria Palmén, Falun

Hans Holmén, Borlänge

Stefan Sturesson, Västerås,

toppnamn till nationella kyrkomötet, Västerås stiftsfullmäktige och lokala kyrkofullmäktige, nomineringsgruppen Kristdemokrater för en Levande kyrka (KR).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *