Debattartikel publicerad i Kyrkans Tidning torsdag 7 september av förbundsordförande Torbjörn Aronson och Ola Bergdahl.

Det pågår en försoningsprocess idag mellan Svenska kyrkan och samerna och det finns även en ökad förståelse i den svenska frikyrkligheten kring historiska och juridiska frågor som rör samerna. PP Waldenström infälld. Foto: TT

Historien om P.P Waldenström och samerna är en historia om socialdarwinismens inflytande på en kristen ledare i Sverige. Hans felsteg manar till besinning i dagens debatt.

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.

Svenska missionsförbundets grundare P.P Waldenström var riksdagsman och anpassade sina politiska ställningstaganden till socialdarwinistiska idéer. Det ledde till att han stödde en kolonialistisk och förtryckande politik mot samerna. Den visar vad som kan hända när kristna ledare anpassar sig till tidsandan och frångår den kristna etikens grundfundament.

P.P Waldenström (1838–1917) är en av den svenska frikyrkohistoriens stora heroer. Han stod upp mot kyrkliga tvångslagar ifråga nattvard och dop och var en Svenska missionsförbundets grundare 1878. Tyvärr finns det en annan sida av hans historiska gärning som inte alls är lika känd men som har fått ökad aktualitet. Det handlar om hans agerande som riksdagsman i frågor som gällde samerna. Det pågår en försoningsprocess idag mellan Svenska kyrkan och samerna och det finns även en ökad förståelse i den svenska frikyrkligheten kring historiska och juridiska frågor som rör samerna. I det perspektivet behöver också Waldenströms idéer och agerande belysas. Det har också med sig lärdomar och tillämpningar för andra frågeställningar i vår egen tid.

Waldenström deltog i förarbetet till 1886 års rennäringslag. Han satt då i riksdagens andra kammare. I riksdagsdebatten som föregick lagen hävdade Waldenström att ”naturens och historiens lag” medförde att de renskötande samerna måste försvinna och i likhet med indianerna ”utdö”. Den ”naturens och historiens lag” som Waldenström hänvisade till var socialdarwinistiska teorier om att mänskligheten var indelad i olika raser och att evolutionen medförde att nomadiserade folkslag tillhörde mindervärdiga raser och var dömda att dö ut. Waldenström försökte även kristna socialdarwinismen och yttrade bland annat:
”Endast såvidt lappen öfvergår till fast bebyggare, endast så till vida återstår för honom en framtid. . . . Det är, jag vill icke säga en ödet lag, utan en gudomlig skickelse, som leder utvecklingen så. Det gäller här alltså icke så mycket att på lagstiftningens väg betrygga den nomadiserande lappstammens framtid, utan fastmer att se till, hvad man kan göra för dess bästa under tiden, till dess en del blifvit bofast och den andra delen dött ut.”

Uttalanden här är hämtade från Britt Uppmans avhandling i historia, Samhället och samerna 1870–1920 (1978, sid 73). Socialdarwinistiska rasistiska perspektiv på de renskötande samerna hade 1884 lanserats av justitierådet Knut Olivecrona (1817–1905) i ett yttrande i Högsta domstolen. Enligt Tomas Cramér, i Samernas Vita Bok Vol V, är det uppenbart hur Olivecronas remissyttrande i Högsta domstolen 1884 hade influerats av den socialdarwinistiska rasismen.

I Utdrag ur protokoll över lagärenden av Kungl. Maj:ta Högsta domstolen i november 1884 hävdade han bland annat att de samer ”vilka icke vilja lemna nomadlivet, måste med nödvändighet stanna på en lägre kulturtradition, giva vika för den mera civilicerade, bofasta stammarna och slutligen efter ett avtynande liv utdö”. Waldenström hade Olivecronas yttrande i ryggen och hänvisade till dem i riksdagsdebatten (Riksdagens protokoll 1886 nr 40, Andra kammaren, s. 24). Olivecronas och Waldenströms uttalanden gjordes samtidigt som Statistiska centralbyrån visade att samebefolkningen under första delen av 1880-talet inte alls minskade. De socialdarwinistiska rasistiska teorier som Olivecrona och Waldenström torgförde och tillämpade på samerna hade varken sin basis i empiriska fakta eller kristen etik.

I bakgrunden fanns ekonomiska intressen, främst planerna på malmbanan till Narvik. 1875 hade den så kallade Järnvägskommittén bildats, vilken 1877 gick in i ett norskt-svenskt samarbete. Samtidigt motionerade bankdirektör A O Wallenberg i riksdagen om en rationalisering av gruvdriften i malmfälten.
Waldenström stödde detta i riksdagsdebatten (s. 22 i nämnda riksdagsprotokoll). Olivecronas och Waldenströms rasistiskt betingade synsätt fördes under 1900-talets första decennier vidare av jurister, biskopar, politiker och företagsledare och påverkade beslut som var direkt negativa för samerna. Här är Waldenström ett exempel på teolog och kyrkoledare som istället för fakta och en bibelbaserad kristen etik lät tidsanda, modeteorier och ekonomiska intressen påverka sitt ställningstagande.

Även idag finns en växande press på kristna ledare att anpassa sig till tidsandan och till en etik som inte har något att göra med en
bibelbaserad kristen etik.Waldenströms felsteg manar till besinning i dagens debatt.

Torbjörn Aronson
docent i kyrkohistoria och ledamot av kyrkomötet (KR)
Ola Bergdahl
blivande samisk präst i Svenska kyrkan

Här är Waldenström ett exempel på teolog och kyrkoledare som istället för fakta och en bibelbaserad kristen etik lät tidsanda, modeteorier och ekonomiska intressen påverka sitt ställningstagande.

Debattartikel publicerad i Kyrkans Tidning torsdag 4 augusti av förbundsordförande Torbjörn Aronson.

Situationen bör uppmärksammas i internationella ekumeniska sammanhang.

Stoppa folkmordet på uigurer i Kina. Det kräver Kristdemokrater i Svenska kyrkan i en motion till årets kyrkomöte. Kyrkan har i vissa fall lättare göra sin röst hörd än statliga organ. Så lyft uigurernas situation i internationella ekumeniska organisationer.

Uigurerna i den kinesiska autonoma regionen Xinjiang har under årtionden levt under den kinesiska kommunistiska regimens systematiska förtryck. Från Kristdemokrater i Svenska kyrkan vill vi uppmana Svenska kyrkan, liksom andra civilsamhälleliga organisationer, att agera till förmån för uigurerna. Civila samhällets aktörer kan agera på ett bredare sätt än statliga och dra sitt strå till stacken för en stegvis förändring av situationen. Vi lägger därför en motion till årets kyrkomöte, där kyrkostyrelsen ges i uppdrag att lyfta uigurernas situation i Kina i internationella ekumeniska organisationer och i dessa även föreslå en granskning av folkrättens tillämpning i Kina.

I mars 2021 publicerade Newlines Institute for Strategy and Policy och kanadensiska Raoul Wallenberg Centre for Human Rights en välunderbyggd och diger rapport om förtrycket av uigurerna. I FN:s folkmordskonvention anges fem kriterier som var för sig är tillräckligt för att definiera systematiska övergrepp som folkmord. De nämnda instituten konstaterade att övergreppen mot uigurerna uppfyller samtliga kriterier. Politiska fördömandena av den kinesiska regimens agerande i Xinjiangprovinsen har skett från olika stater i Väst och EU och sanktionsbeslut finns från bl. a Storbritanniens sida. Hur detta har påverkat Kinas politik mot uigurerna är än så länge svårt att överblicka.  Den muslimska världens reaktioner på förtrycket av uigurerna har varit svagt.

Svenska kyrkan har en historisk relation till Kina och de folkslag som lever i Kina, både genom den mission som bedrevs under första hälften av 1900-talet och genom den verksamhet SKUT (Svenska kyrkan i utlandet) bedriver.  Svenska kyrkan finns i Kina och gudstjänster firas regelbundet i Shanghai, Peking och Hongkong. Svenska kyrkans internationella arbete, ACT Svenska kyrkan, bedriver påverkansarbete i internationella organ och i olika länder.  

Med denna bakgrund, och med tanke på det som sker mot uigurerna idag, har Svenska kyrkan ett moraliskt ansvar att agera. Ett litet steg togs 2020, när Adda, dvs Sveriges kommuner och regioners kansli för hållbar upphandling, och Svenska kyrkan inledde ett samarbete för att identifiera fall av statssanktionerat tvångsarbete i it-leveranskedjor med avseende på Kina. Syftet var att säkerställa att it-leverantörer och varumärkesägare iakttog tillbörlig aktsamhet (due diligence) för mänskliga rättigheter i enlighet med avtalsvillkor. Rapportens slutsatser var att uppföljningen inte avslöjat någon slutmonteringsproduktion i Xinjiang.

Övergreppen som sker mot uigurerna är idag väl dokumenterade och det finns därför grund att gå vidare och agera även på andra sätt.