Vi längtar efter en levande kyrka! 

Den 19 september har 5,7 miljoner svenskar möjlighet att rösta i kyrkovalet. Valet är viktigt, eftersom det avgör Svenska kyrkans framtid. Vi i Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) längtar efter en levande kyrka som är trygg i sin kristna tro och som fattar beslut utifrån kristna värderingar, inte utifrån partipolitiska program. 

Vårt program kan sammanfattas i fyra punkter: 

1. En kyrka som är fri från partipolitik 

Kristdemokrater för en levande kyrka (KR) är en partipolitiskt obunden nomineringsgrupp i kyrkovalet. Vi har ingen koppling till något politiskt parti, utan fattar våra beslut utifrån vår gemensamma kristna tro och våra kristna värderingar. Vårt program bygger på den världsvida kristdemokratiska idétraditionen, vilket ger oss ett särskilt ansvar för att vaka över ekumeniska och socialetiska frågor i kyrkomötet. 

KR vill verka för att avskaffa partipolitiken i Svenska kyrkan. Det är inte rätt att politiska partier fattar beslut om frågor som rör Svenska kyrkans inre liv. Beslut som fattas i Svenska kyrkan bör utgå från första paragrafen i kyrkoordningen, där det står att ”Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, som gestaltas i gudstjänst och liv, är grundad i Guds heliga ord…” 

Vi menar att partipolitiken förlamar Svenska kyrkan och har bidragit till det omfattande medlemstappet. 

2. En kyrka som stöttar familjerna 

Många familjer kommer i kontakt med Svenska kyrkan i samband med dop, vigsel eller konfirmation. Vi anser att kyrkan bör ta vara på alla dessa kontaktytor. Vi vill dessutom att Svenska kyrkan utvecklar arbetet med scout- och idrottsverksamhet, för att skapa ännu fler kontaktytor gentemot familjer. 

Föräldrar har en både viktig och svår uppgift. Här kan Svenska kyrkan utgöra ett viktigt stöd. KR menar att Svenska kyrkan bör stötta familjerna i den viktiga uppgiften att fostra, vägleda och undervisa barnen i den kristna tron.  

KR vill att Svenska kyrkan över lag har ett större fokus på det som är kyrkans centrala uppgifter: diakoni, gudstjänstliv, undervisning och mission. Inte minst gäller detta i relation till alla de familjer som kyrkan kommer i kontakt med. 

För att ytterligare sätta fokus på undervisning och stöd till familjer vill KR att Svenska kyrkan startar fler undervisningsgrupper (t ex Alpha-kurser) och verkar för att fler kristna förskolor och skolor startas. 

3. En kyrka som bygger broar 

Den kristdemokratiska idétraditionen är född i en ekumenisk kontext. Här vill vi i KR knyta an till vår historia, genom att betona vikten av ekumeniska kontakter. Många av oss inom KR är själva dubbelanslutna frikyrkomedlemmar, som känner en hemvist både i Svenska kyrkan och i frikyrkan.  

KR vill att Svenska kyrkan bygger broar – såväl med inomkyrkliga rörelser som med andra kristna kyrkor. Vi vill att Svenska kyrkan ska sluta ekumeniska avtal med fler inomkyrkliga rörelser än Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS. Vi tänker till exempel på OAS-rörelsen och ELM/Bibeltrogna vänner. Svenska kyrkan bör även möjliggöra för fler teologiska utbildningar att genomföra den praktisk-teologiska delen för den som vill bli präst i Svenska kyrkan. 

Vi i KR menar att beslutet om vigsel av samkönade par i Svenska kyrkan var olyckligt. Det har bidragit till att rasera ekumeniska relationer, såväl i Sverige som internationellt. KR vill inte att präster – mot sin teologiska övertygelse – ska tvingas att viga samkönade par. Prästers samvetsfrihet måste värnas, genom att erbjuda dem möjlighet till väjningsrätt. 

KR anser att Svenska kyrkan bör vara aktiva i sitt stöd till förföljda kristna. Vi ser det dessutom som angeläget att bygga goda relationer till det judiska folket. Svenska kyrkan bör inta en mer balanserad position i Mellanösternfrågan och bygga goda relationer med både judar och araber i området. 

4. En kyrka som står upp för människovärdet 

Svenska kyrkan måste finnas till hands när människor befinner sig i kris. Kyrkan har en viktig diakonal uppgift i att möta de som är ofrivilligt ensamma, psykiskt sköra, äldre, sjuka eller på annat sätt utsatta. Kyrkan bör finnas till hands när livet krisar. Kyrkan är en plats där människor ska kunna känna sig inkluderade och omslutna under livets alla säsonger. 

För KR är den så kallade institutionssjälavården en viktig angelägenhet. Vi vill att präster och diakoner finns till hands på sjukhus, fängelser och militära anläggningar. Detta är ett viktigt gemensamt ansvar för Svenska kyrkan. För att säkerställa institutionssjälavården bör den finansieras solidariskt, nationellt eller via stiften. 

Svenska kyrkan har i dag en unik och viktig roll i samband med kriser och katastrofer. KR anser att det är en viktig uppgift för kyrkan att tillsammans med andra organisationer arbeta för en effektiv beredskaps- och jourverksamhet i kris- och katastrofsituationer. Samverkan med ansvariga myndigheter är viktiga för att kyrkans insatser ska kunna integreras i beredskapsplaner och vid konkreta insatser. 

KR anser också att församlingarna bör ha genomarbetade och väl förankrade program för att synliggöra och vidta åtgärder för att underlätta alla människors möjlighet till delaktighet och medverkan i församlingens skiftande verksamheter. Detta oavsett språkliga, funktionsmässiga, psykologiska eller andra barriärer. 

Längtar du också efter en levande kyrka?  

Vill du också att Svenska kyrkan ska stå fri från partipolitiken, stötta familjer, bygga broar till andra kyrkor och stå upp för människovärdet? Då ska du rösta på KR – kristdemokrater för en levande kyrka – i kyrkovalet den 19 september! 

Artikel publicerad i Kyrkans Tidning 2 september 2021

Victoria Palmén

Kristdemokrater i Svenska kyrkan

22 år, kandiderar till kyrkofullmäktige i Falu pastorat

Hon har vuxit upp i en kristen familj, börjat i söndagsskola och därefter fortsatt i ungdomsgruppen. Engagemanget har alltid varit starkt, och nu kandiderar Victoria Palmén för Kristdemokrater i Svenska Kyrkan.

Varför vill du engagera dig?

– I ärlighetens namn snubblade jag in på detta. Politik har inte varit ett intresse hos mig, men jag värnar om kyrkans framtid och tycker att det är viktigt att den förvaltas och leds av personer med en brinnande tro som vill det bästa för kyrkan.

Victoria Palmén brinner för barn och ungdomar.

– För mig blev kyrkan en självklarhet redan när jag var barn. En trygg plats dit man fick komma precis som man var och alltid kunde känna sig hemma. Det har hjälpt, stärkt och tröstat mig under hela mitt liv och det är viktigt att också nästa generation ska känna sig hemma i kyrkan.

Debattartikel av Anders Andersson, Irene Oskarsson och Kerstin Lahi publicerad i Vimmerby Tidning och Västerviks-Tidningen 19 augusti 2021.

När vi går till kyrkoval den 19 september gäller det tre nivåer; kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Vissa frågor är helt lokala, men många frågor hänger samman med olika delar av Svenska kyrkans arbete.

Stiftet har ett ansvar för sjukhuskyrkan och övrig regional institutionssjälavård, även om det är församlingarna som anställer och leder arbetet. Institutionssjälavården på sjukhus, fängelser och militära anläggningar är av stor betydelse som regional kyrklig verksamhet. Församlingarna har en uppgift att organisera verksamheten när man har sjukhus, fängelser eller militära anläggningar inom sitt geografiska område. Men som alla förstår så kan vi ha behov av t ex sjukhuskyrkans insatser även om vi inte bor på en ort med sjukhus. Institutionssjälavården är ett viktigt gemensamt ansvar för Svenska kyrkan och bör därför finansieras solidariskt nationellt eller via stiften. Denna ståndpunkt har vi från vår nomineringsgrupp lyft fram vid flera tillfällen i stiftsstyrelsen och stiftsfullmäktige under den gångna mandatperioden. Sjukhuskyrkan m fl regionala kyrkliga verksamheter är av stor betydelse för enskilda människor och en del av vårt diakonala ansvar. Vår nomineringsgrupp – KR, Kristdemokrater i Svenska kyrkan, för en levande kyrka – kommer också framöver att stå upp för sjukhuskyrkan och en gemensam finansiering nationellt eller via stiftet.

Anders Andersson, Järnforsen

Ledamot i stiftsstyrelsen och kandidat till Stiftsfullmäktige i Linköpings stift

Irene Oskarsson, Aneby

Ledamot i kyrkomötet och kandidat till kyrkomötet från valkretsen Linköpings stift

Kerstin Lahi, Västervik

Kandidat till Stiftsfullmäktige i Linköpings stift

Debattartikel av Erica Gidlöf publicerad i Hemmets Vän 15 juli 2021.

Svenska kyrkan skall vara öppen, tydlig och tillgänglig för alla, från vaggan till graven, relevant för sin samtid, väl förankrad i dagens samhälle samtidigt som traditioner finns som en bärande grund. Överallt där mänskliga rättigheter kränks ska kyrkan värna respekten för människovärdet.

När livet brister är det viktigt med stöd och tröst genom kyrkans diakoni, att se och bekräfta alla människor som behöver hjälp. Många människor upplever brist på sammanhang, stress och ytlighet, vilket leder till bland annat psykisk ohälsa, ofrivillig ensamhet, relationsproblematik.

I tider av kris, katastrof och omvälvande samhällsförändringar, till exempel pandemier, har Svenska kyrkan en viktig uppgift att fylla, där mänskliga relationer värnas och tron på Gud ger livskraft. Ett viktigt diakonalt och pastoralt arbete för Svenska kyrkan sker även på sjukhus, fängelser och universitet. Genom SKUT, Svenska kyrkan i utlandet, och Act, Svenska kyrkans internationella hjälparbete, görs ett viktigt arbete i andra länder för att stärka människors liv och tro samt agera mot förtryck, fattigdom och orättvisor.

Församlingen skall vara i fokus, ett andligt hem, där människor i olika åldrar möts i gemenskap med varandra och möter Gud som ger frid, frihet, försoning, och förlåtelse.

Gudstjänsten är navet i församlingen, där bönen, Bibelns ord, förkunnelsen, och nattvarden är kuggar. Ritens betydelse är viktig i olika tider i livet av födelse, glädje, kärlek, sorg och död, genom dop, konfirmation, vigsel och begravning.

Dopet är vägen in i gemenskap med Gud och församlingen genom Jesu ord: låt barnen komma till mig och hindra dem inte. Barnen är i hela sin oförställda naturlighet så nära Gud, som man bara kan komma.

Familjen är viktig för att ge barnen trygghet och uppfostran, det är viktigt att familjerna känner tillit till sin församling, och att barn och familjearbetet är prioriterat, för att skapa hopp för kommande generationer.

Kyrkan som plats är helig och rymmer historiens vingslag, hit har människor i flera generationer, hundratals år tillbaka i tiden sökt sig. Svenska kyrkan har ett kulturarv av byggnader och föremål att förvalta och värna om. Kyrkan som fysiskt rum är också sakralt, där kan man finna ett inre lugn i tystnad och vila. Kyrkorummet bjuder också på tillfällen till kultur: konst, tea­ter, sång, musik och dans.

Det är viktigt att församlingslivet bygger på närhet för dem som bor och vistas där. Beslut skall tas så nära som möjligt den eller de personer som besluten gäller, därför är det viktigt att församlingarnas självstyre prioriteras, där församlings/kyrkoråd och församlings/kyrko­herdar har mandat att leda och utveckla verksamheten med en tydlig struktur och smidig organisation. Det finns en risk att stora pastoratssammanslagningar samt övergripande större centrala administrativa och ekonomiska system, som alltfler församlingar förväntas ansluta sig till, flyttar fokus och verksamhetsansvar allt längre bort från de enskilda församlingarna.

Jesu förbön om de kristnas gemenskap, jag ber att de alla ska vara ett så att världen kan tro, är ett riktmärke för ekumeniken, både nationellt och internationellt, att det finns en respekt för olika teologiska synsätt och kyrkotraditioner. Man kan tycka och agera på olika sätt, men ändå finna samsyn i det som förenar i den kristna tron.

Svenska kyrkan skall vara rädd om personalen som arbetar där och erbjuda en god arbetsmiljö för alla yrkesgrupper, men även de ideella medarbetarna är viktiga. Tillsammans kan anställda och förtroendevalda hitta vägar framåt, så att Svenska kyrkan fortsätter att sprida tro, hopp och kärlek.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan vill arbeta för en levande kyrka med vitalitet och energi i solidaritet tillsammans med varandra, en kyrka som verkar för utveckling och förnyelse i samhället med ansvar för skapelsen.

En kyrka som är demokratiskt uppbyggd, väl förankrad i svenska folket, där enskilda människors engagemang leder till lokal gemenskap och där den västerländska kristna etiken och värdegrunden genomsyrar församlingarnas arbete.

Som en röd tråd finns Guds omsorg där för oss alla, den fanns då, den finns nu och den kommer att finnas framöver.

Erica Gidlöf Örebro, kandidat till kyrkomötet och stiftsfullmäktige, Strängnäs stift.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan, för en levande kyrka.

Debattartikel i Världen idag.

Debattartikel av Anders Andersson publicerad i Barometern och Oskarshamns-Tidningen 26 juni 2021.

Nu är det mindre än tre månader till valdagen. Kyrkovalet den 19 september.
I Linköpings stift är det över 300 000 medlemmar som har rösträtt i årets val.
Många nomineringsgrupper ställer upp. Lokalt i valet till kyrkofullmäktige finns många helt lokala nomineringsgrupper.

I de delar som gäller stiftsfullmäktige och kyrkomötet finns oftast nationella nomineringsgrupper. Kristdemokrater i Svenska kyrkan för en levande kyrka, är en fristående nomineringsgrupp som har valsedlar i alla valkretsar inom Linköpings stift, till stiftsfullmäktige valet och en valsedel för val till kyrkomötet.

Bland förtroendevalda i vår nomineringsgrupp finns partipolitiskt aktiva blandat med personer som enbart sympatiserar med den världsvida kristdemokratiska ideologin utan att ha eller haft partipolitiska uppdrag. Kristdemokratin som bygger på den kristna människosynen och socialetiken är för oss värderingsmässigt större och bredare än enbart ett politiskt parti. Tillsammans är vi en fristående nomineringsgrupp vars främsta syfte är att främja en levande kyrka med fokus på familjen, ekumeniken och människovärdet.

Sammanfattat kan man säga att vi går till val på tre huvudfrågor: Vi vill se en levande kyrka för hela familjen, en kyrka som verkar för Kristi kyrkas enhet och ekumenik samt en kyrka som står upp för alla människors unika, lika och okränkbara värde.

Vi vill arbeta för en livskraftig kyrka nära människorna. En kyrka som erbjuder gemenskap, värme och ett andligt kraftcentrum. Församlingslivets gemenskap är därför något vi prioriterar mycket högt. Strävan bör vara att Svenska kyrkan skall fungera som ett sammanhållande kitt och en gemenskapsfrämjande kraft i samhället.

”Vår nomineringsgrupp vill fortsätta arbeta för att Svenska kyrkan ska vara en öppen plats där alla kan få vara med.”

Företrädare för Kristdemokrater i Svenska kyrkan för en levande kyrka

Det finns några frågor som vi ser som extra viktiga att arbeta med inom Linköpings stift de kommande fyra åren. För oss är diakonin och institutionssjälavården på sjukhus, fängelser och militära anläggningar viktiga hörnstenar i stiftets arbete tillsammans med församlingarna. Sjukhuskyrkan och övriga verksamheter har alltid varit viktiga men under den pandemi vi nu genomlevt har deras betydelse blivit extra tydlig för att ge människor tröst och hopp. Därför har vårt besked varit att på dessa områden ska vi inte dra ned på verksamheten.

Körsången och kyrkomusiken är en växtplats i församlingen som vi vill stödja på olika sätt. Sången och musiken är viktig för kyrkan och ökar gemenskapen mellan människor. Tusentals människor deltar i körsång och ännu fler får del av det körerna framför. Gudstjänster och konserter i våra kyrkor fylls av musik och glädje via körsången. Därför är det viktigt att denna del i församlingslivet får uppmuntran och stöd från stiftet.

Vår nomineringsgrupp vill fortsätta arbeta för att Svenska kyrkan ska vara en öppen plats där alla kan få vara med – oavsett om man deltar ofta eller mera sällan – samtidigt som kyrkan bör gestalta det som gör henne unik, den kristna tron och gemenskapen.

KR – kristdemokrater i svenska kyrkan, för en levande kyrka – kandidater från olika håll i Smålands-valkretsen:

Nils-Gunnar, Karlsson, kyrkomusiker, Eksjö
Irene Oskarsson, kommun- och regionpolitiker, Aneby
Anders Andersson, regionråd, Järnforsen
Anna Carlbom, enhetschef hemsjukvård, Ydre

Debattartikel av Per Sundin i Kyrkans Tidning publicerad 2 juni 2021.

I Jesper Bengtssons bok och debatten efteråt ser vi vart det tagit kyrkan att ha riksdagspartier som påverkar beslut. Det är inte rimligt. Det var intressant att läsa på hur Jesper Bengtsson ser på kyrkopolitik. Rubriken ”S har hjälpt kyrkan bli mer progressiv” speglar rätt väl artikeln i KT nummer 17 och troligen även innehållet i hans bok ”Reformismens väg – Socialdemokratin och kyrkan”.

Enligt Jesper Bengtsson har alltså kyrkan blivit mer ”progressiv” (framåtverkande) men enligt medlemsstatistik samtidigt regressiv (bakåtverkande). Kan det finnas ett samband?

Boken listar ett antal områden där socialdemokraterna påverkat kyrkan. Låt oss analysera några av dem.

Separationen stat kyrka. Den största positiva effekten skulle vara att vi har fått en kyrka fri från statlig inblandning. Tjugo år senare kan vi konstatera att så blev det inte. Fortfarande har de politiska partier som sitter i riksdagen ett avgörande inflytande på beslut som tas i kyrkopolitiken, och detta faktum kan mycket väl medverka till att kyrkan tappar medlemmar. Troligen är en majoritet av kyrkans medlemmar negativa till riksdagspartiernas makt över kyrkan, men i kyrkans demokrati som den är uppbyggd finns inget som hindrar rikspartierna att representeras på alla nivåer i kyrkan. Socialdemokraternas val att fortsätta låta partistyrelsen vara ett beslutsorgan även för kyrkopolitiska frågor påverkar kyrkan, det behöver vi inte tvivla på. Knappast något som ökar människors tilltro och respekt för kyrkan, utan snarare medverkar detta till medlemstappet som vi noterat under många år.

Kyrkans valsystem. Tveksamt om det tjänar sitt syfte, att de som med direktval röstats in är bästa representanterna för kyrkans medlemmar. Man kan jämföra med riksdagspolitiken där det finns en tydlig höger-vänsterskala som syns i de deltagande partiernas valprogram. Voteringar i riksdagen görs oftast partivis. Man gör undantag för vissa ”samvetsfrågor” där ledamöterna tillåts rösta efter eget tycke. I kyrkomötet gäller många omröstningar sådana frågor. Om partipiskan är effektiv i dessa frågor är det inte till kyrkans fördel. Jesper Bengtsson antyder i KT att även S-ledamöter söker sina svar i sin kristna tro och ber, vilket i en ideal värld innebär att grupper borde kunna acceptera enskilda ledamöters olika sätt att rösta.

Det är i  många fall  svårt att endast med hjälp av gruppernas valprogram avgöra vilken nomineringsgrupp programmet tillhör. Socialdemokraternas (S) huvudfiende i kyrkovalet, sverigedemokraterna,. har t.ex. identisk uppfattning med (S) i minst fyra av de fem områden där socialdemokraterna menar sig ha påverkat kyrkan. Om kyrkans valsystem inverkar på medlemstappet så är det troligast till kyrkans nackdel.

Sekularisering av skolan. Här är det lättast att förstå att detta är en viktig orsak till medlemstappet. I det gamla kristendomsämnets ram inkluderades kunskap även om ”främmande” religioner. Om man i skolan idag undervisar om samhällets värdegrund har man svårt att finna denna grund om man inte hänvisar till den kristna tron och idétraditionen. Den kristna tron har i skolan blivit en tro bland alla andra och detta har givetvis påverkat medlemmarnas både kunskap om tron och synen på kyrkan, den har blivit ett särintresse bland andra. Socialdemokraterna har som politisk kraft inom detta område mest urholkat respekt och intresse för religion och den kristna tron i synnerhet. Detta har inte underlättat för Svenska kyrkan att behålla och nå nya grupper som vill vara en del av kyrkans verksamhet.

Jesper Bengtssons bok och den debatt som följer på den är välkommen. Den stora frågan blir dock: Är det rimligt att vi ska ha partier och deras partistyrelser som beslutsorgan för att nominera och ange program och dokument som blir styrande för beslut i vår gemensamma folkkyrka när vi ser vart detta tagit kyrkan? Det är det inte enligt vår mening.

Per Sundin, kandidat (KR) i Härnösands stift till kyrkomötet

Ang ledaren i nr 5/2021 om kyrkovalet

Säkerligen var det främst exempel ledarsidan åsyftade med hur kyrkligt aktiva i V, MP och V gör med kyrkovalen – men däremot, olyckligtvis, utan att nämna hur frågan hanterats inom KD och delar av kristdemokratin, trots att vi var och är pionjärer för en särskild modell av kyrkliga nomineringsgrupper.

Sedan år 2004 finns nämligen nomineringsgruppen och det från partiet KD helt fristående förbundet Kristdemokrater för En levande kyrka, förkortat KR, organiserat med individuellt medlemskap, lokala grupper, stiftskretsar och förbundsstyrelse, samtliga valda vid stämmor på respektive nivå.

Företrädare för KR finns invalda i kyrkomöte, kyrkostyrelse samt de flesta stiftsfullmäktige och stiftsstyrelser, dessutom i ett stort antal kyrkofullmäktige runtom i landet och då med störst framgång i Stockholms och Luleå stift.

Initialt under 00-talet gavs ett mindre ekonomiskt stöd från Kristdemokraterna nationellt, dock sedan länge ej mer – detta för att tydliggöra det ömsesidiga oberoendet, ekonomiskt, programmatiskt och verksamhetsmässigt.

Ett fristående förbund, med historiska och värderingsmässiga gemensamma rötter i den kristligt-demokratiska filosofin, skapade vi alltså för nu 17 år sedan.

Det är, handen på hjärtat, faktiskt längre tillbaka vårt fristående KR-förbund bildades än de andra exempel som angavs i KT-ledaren nr 5/2021.

Erfarenheten visar att föregångare och pionjärer – i detta fall för en modell till kyrkliga val – inte alltid blir uppmärksammade. Och därför skrev vi dessa rader, som en vänlig liten påminnelse.

Det gläder, verkligen, våra hjärtan att ledaren i KT så positivt beskriver denna modell av kyrkliga nomineringsgrupper som ”ett hedervärt alternativ, som erbjuder både ett värderingsmässigt innehåll och organisatorisk frihet”.

Lennart Sacrédeus,
Mora, ordförande i Västerås stiftskrets av KR, ledamot av Västerås stiftsstyrelse

Torbjörn Aronson,
Uppsala, 1:e vice förbundsordförande i KR, ledamot av kyrkomötet.

Lennart Sacrédeus och Torbjörn Aronson, båda från Kristdemokrater i Svenska kyrkan, medverkade i en eftervalsanalys efter presidentvalet i USA på TV-kanalen Vision Sverige och på Youtube. Programmet har setts av många och här finns en länk för den som är intresserad.

USA-valet. Eftersnack och valanalys.

Förbundets förste vice ordförande Torbjörn Aronson har medverkat i en programserie i tre delar på Youtube på temat Kristus och kulturen. Här finns länkarna till de tre delarna.

Kristus och kulturen. Del 1

Kristus och kulturen. Del 2

Kristus och kulturen. Del 3