Debattartikel av Per Sundin i Kyrkans Tidning publicerad 2 juni 2021.

I Jesper Bengtssons bok och debatten efteråt ser vi vart det tagit kyrkan att ha riksdagspartier som påverkar beslut. Det är inte rimligt. Det var intressant att läsa på hur Jesper Bengtsson ser på kyrkopolitik. Rubriken ”S har hjälpt kyrkan bli mer progressiv” speglar rätt väl artikeln i KT nummer 17 och troligen även innehållet i hans bok ”Reformismens väg – Socialdemokratin och kyrkan”.

Enligt Jesper Bengtsson har alltså kyrkan blivit mer ”progressiv” (framåtverkande) men enligt medlemsstatistik samtidigt regressiv (bakåtverkande). Kan det finnas ett samband?

Boken listar ett antal områden där socialdemokraterna påverkat kyrkan. Låt oss analysera några av dem.

Separationen stat kyrka. Den största positiva effekten skulle vara att vi har fått en kyrka fri från statlig inblandning. Tjugo år senare kan vi konstatera att så blev det inte. Fortfarande har de politiska partier som sitter i riksdagen ett avgörande inflytande på beslut som tas i kyrkopolitiken, och detta faktum kan mycket väl medverka till att kyrkan tappar medlemmar. Troligen är en majoritet av kyrkans medlemmar negativa till riksdagspartiernas makt över kyrkan, men i kyrkans demokrati som den är uppbyggd finns inget som hindrar rikspartierna att representeras på alla nivåer i kyrkan. Socialdemokraternas val att fortsätta låta partistyrelsen vara ett beslutsorgan även för kyrkopolitiska frågor påverkar kyrkan, det behöver vi inte tvivla på. Knappast något som ökar människors tilltro och respekt för kyrkan, utan snarare medverkar detta till medlemstappet som vi noterat under många år.

Kyrkans valsystem. Tveksamt om det tjänar sitt syfte, att de som med direktval röstats in är bästa representanterna för kyrkans medlemmar. Man kan jämföra med riksdagspolitiken där det finns en tydlig höger-vänsterskala som syns i de deltagande partiernas valprogram. Voteringar i riksdagen görs oftast partivis. Man gör undantag för vissa ”samvetsfrågor” där ledamöterna tillåts rösta efter eget tycke. I kyrkomötet gäller många omröstningar sådana frågor. Om partipiskan är effektiv i dessa frågor är det inte till kyrkans fördel. Jesper Bengtsson antyder i KT att även S-ledamöter söker sina svar i sin kristna tro och ber, vilket i en ideal värld innebär att grupper borde kunna acceptera enskilda ledamöters olika sätt att rösta.

Det är i  många fall  svårt att endast med hjälp av gruppernas valprogram avgöra vilken nomineringsgrupp programmet tillhör. Socialdemokraternas (S) huvudfiende i kyrkovalet, sverigedemokraterna,. har t.ex. identisk uppfattning med (S) i minst fyra av de fem områden där socialdemokraterna menar sig ha påverkat kyrkan. Om kyrkans valsystem inverkar på medlemstappet så är det troligast till kyrkans nackdel.

Sekularisering av skolan. Här är det lättast att förstå att detta är en viktig orsak till medlemstappet. I det gamla kristendomsämnets ram inkluderades kunskap även om ”främmande” religioner. Om man i skolan idag undervisar om samhällets värdegrund har man svårt att finna denna grund om man inte hänvisar till den kristna tron och idétraditionen. Den kristna tron har i skolan blivit en tro bland alla andra och detta har givetvis påverkat medlemmarnas både kunskap om tron och synen på kyrkan, den har blivit ett särintresse bland andra. Socialdemokraterna har som politisk kraft inom detta område mest urholkat respekt och intresse för religion och den kristna tron i synnerhet. Detta har inte underlättat för Svenska kyrkan att behålla och nå nya grupper som vill vara en del av kyrkans verksamhet.

Jesper Bengtssons bok och den debatt som följer på den är välkommen. Den stora frågan blir dock: Är det rimligt att vi ska ha partier och deras partistyrelser som beslutsorgan för att nominera och ange program och dokument som blir styrande för beslut i vår gemensamma folkkyrka när vi ser vart detta tagit kyrkan? Det är det inte enligt vår mening.

Per Sundin, kandidat (KR) i Härnösands stift till kyrkomötet